Om Fredrik

Marinbiolog med specialitet plankton och utveckling av marin miljöteknik. Det ni! En smal nisch som passar mig ypperligt. Disputerade på institutionen för marin ekologi/marin botanik vid Göteborgs Universitet med en avhandling handlandes om planktonekologi och en ny art av parasit i dinoflagellaten Dinophysis. Startade 2001 det marina kunskapsföretaget N-research som idag består av tre marinbiologer. Våra uppdrag omfattar tester av vattenrenare, tex oljeseparatorer samt barlastvattenrenare, tester av båtbottenfärg och miljöutredningar.

Jul i havet

Nu blåser den kalla decembervinden kallare än på länge. I alla fall känns det så när man sitter inne i värmen och ser på bilder från sommaren.

Men även om hela ekosystemet på land har tagit semester så sjuder det av liv i havet. Faktiskt tvärtom mot vad många tror. Främst är det de encelliga organismerna som fortsätter att växa fastän solljuset knappt räcker till, och det är för att många av dom inte lever av solljus allena. Dessa encelliga organismer är vad man kallar heterotrofa vilket innebär att de kan äta upp bakterier eller andra plankton (vi människor är därför klassiska heterotrofer) eller så kan flera av dom ta upp lösta kolämnen ur havet. Typ kolhydrater och liknande. Vissa är till och med så fiffigt funtade att de kan växla mellan att leva av solljus eller att leva av andra kolkällor. Dom kan alltså kombinera det bästa av två världar – leva av solljus när det finns tillgängligt i överskott och leva av äta andra plankton när solljuset har minskat för säsongen.

Så några av de encelliga plankton som blommar vid juletid är just de som kan blanda mellan livsstilarna. Dinoflagellaten Ceratium fusus som syns nedan är ett bra exempel på det.

Dinoflagellaten Ceratium fusus

Dinoflagellaten Ceratium fusus. En av våra mindre kända julblommor.

Det finns givetvis mycket mer spännande att säga om hur encelliga organismer lever i havet.
Men som en liten julhälsningar från fjordliv får detta räcka.

 

GOD JUL

… och så en liten sommarblomma för oss som längtar till sommaren

Sommarblomma

Nyponros

 

Provtagning i yttre Skagerrak

Under oktober och november fick vi i uppdrag att tillsammans med Institute of Marine Research i Flødevigen att hjälpa norska KLIF (Klima og Forurensningsdirektoratet) med att studera mikroskopiska föroreningar. Tokten gick från Arendal till Hirtshals och tillbaka och vi kunde ta prover på nästan tio stationer under två utfärder. Även om vinden var stark och vågorna höga är det alltid fantastiskt att vara ute på havet i en ordentlig båt – tro’t om ni vill även om det gungar hela tiden.

Lutande akterskepp
Till denna turen hade vi äntligen fått klart den sjätte generationens vattenprovtagare. Vi har tidigare haft stora problem med kontaminering  av proverna från luftburet damm, tex texteilfibrer av polyester och bomull.

Nu äntligen hade vi en provtagare som uppvisade mycket lite kontamination och där vi även kunde mäta kontaminationen genom kontrollprover.  Det är nu det börjar känns det som – först en pålitlig provtagning därefter undersöka världen (det är inget måste att det skall ske i den ordningen – men det underlättar, annars får man göra undersökningen två gånger som nu;-)

Provtagare för mikropartiklar

Provtagaren sänks är i princip en vattentät låda vari en 12V pump sitter som suger vattnet havsvatten igenom ett fint filter (10 mikron) som sitter i den rostfria hållaren som syns på bilden ovan. Vattenvolymen mäts av en elektronisk flödesmätare på vägen ut så att vi kan kalkylera antalet partiklar per liter.

Resultatet blev … speciellt. Vi hittade stora mängder (subjektivt påstående) av svarta partiklar vilka vi initialt har identifierat till organiska partiklar, möjligtsvis flygaska.

Vi fortsätter med analyserna och återkommer med resultaten när de offentliggörs av KLIF.

Avslutar med några vackra bilder från Hirtshals.

Stranden i Hirtshals

Alger och skräp

Hirtshals strand 2

Nyheter kring mikroskopiska plastpartiklar

Vi har ett pågående projekt med mikroskopiska antropogena partiklar som Naturvårdsverket finansierar. Detta initierades ursprungligen av KIMO Sverige som ville veta om vi har lika mycket mikroskopiska plastpartiklar som forskare har hittat i engelska vatten samt Stilla havet.
Detta har vi studerat i omgångar under tre år och just nu analyserar proverna som vi tog runt svenska vatten med Argos.

Vad nytt?

Tidigare har vi hittat många fibrer i proverna som bestod av plast (nylon) eller av bomull/ylle. Detta analyserar vi på SP i Borås med ett avancerat mikroskop – FTIR. Vi har hela tiden funderat på om det kan vara kontamination – och andra forskare har även varit inne på det spåret.

Det vi ser i våra prover som vi analyserar nu är att vi inte hittar textilfibrer i någon större utsträckning! Detta innebär att de fibrer vi analyserat tidigare  var kontamination under provtagningen.  Detta märks tydligt med den nyutvecklade provtagaren samt att vi nu använder bättre ”blanker” eller metodkontroller som det även kan kallas.

Men det  är svårt att ta prover utan kontamination då vi har fibrer och mikropartiklar runt oss hela tiden. Våra kläder avger dessa hela tiden och de fastnar som damm på alla ytor. När vi studerade utrustningens alla delar under lupp såg vi att det fastnat dammfibrer nästan överallt.

Bra va? Det innebär att de halter av mikroskopiska partiklar som vi tidigare rapporterat kan vi, med förbättrade provtagningsmetoder, skriva ner i antal.

Dock hittar vi betydligt mer små svarta partiklar än tidigare då vi nu använder ett filter med 10 mikrometers porer jämfört med tidigare håvens 20 mikrometer.

Men vad materialet är i de svarta partiklarna kan vi inte säga förrän vi varit på SP och analyserat igen.

Svart mikroskopisk partikel

Nystart för bloggen

Efter att en databaskoppling strulat är nu bloggen uppe igen. Skönt.
Och med det inleds en ny tid för bloggen!
Detta då alla N-research medarbetare är nya redaktörer på bloggen och kommer att skriva inlägg om livet i havet.
Detta skall bli mycket spännande då Katja och Kerstin har lite andra bakgrunder inom det marina än vad jag har. Kerstin är en mycket erfaren marin ekotoxikolog och har mycket att lära oss alla kring effekter och förekomster av gifter i havet. Katja har, förutom en bakgrund som marin ekolog, även en bakgrund som miljö och hälsoskyddsinspektör vilket ger henne en mycket bra erfarenhet att kommentera samhällets skydd kring den marina miljön.