Nystart för bloggen

Efter att en databaskoppling strulat är nu bloggen uppe igen. Skönt.
Och med det inleds en ny tid för bloggen!
Detta då alla N-research medarbetare är nya redaktörer på bloggen och kommer att skriva inlägg om livet i havet.
Detta skall bli mycket spännande då Katja och Kerstin har lite andra bakgrunder inom det marina än vad jag har. Kerstin är en mycket erfaren marin ekotoxikolog och har mycket att lära oss alla kring effekter och förekomster av gifter i havet. Katja har, förutom en bakgrund som marin ekolog, även en bakgrund som miljö och hälsoskyddsinspektör vilket ger henne en mycket bra erfarenhet att kommentera samhällets skydd kring den marina miljön.

Bilder på mikroskopiska plastpartiklar

På denna länken kan man se ett urval av bilder på mikroskopiska plastpartiklar, naturfibrer och partiklar från vägslitage.

Länk 1, sorterade per utseende

Bild på mikroskopiska röda fibrer

Röda fibrer från olika stationer längs kusten

länk 2, från Norrbyn utanför Umeå

Bild på partiklar från Norrbyn

Partiklar från Umeås "rena" vatten

länk 3, från Landsortsdjupet

Bilder på partiklar från Landsortsdjupet

Bilder på partiklar från Landsortsdjupet

Det är viktigt att tänka på att det inte bara är plast i partiklarna. Av fibrerna som vi har analyserat med FTIR metodik är det cirka 60% som är naturfibrer (ylle och bomull) och cirka 25% som är fibrer av plastpolymerer, dvs plast. De sista 15% av fibrerna kunde vi inte bestämma till material.

Men därmed inte sagt att naturmaterial inte är farligare, ur ett ekotoxikologiskt perspektiv. Plast adsorberar organiska miljögifter mycket bra men det innebär även att de inte släpper ifrån sig organiska miljögifter. det kan däremot naturfibrer göra då dessa kan brytas ned i djurmagar av enzymerna där. Och när materialet som gifterna sitter på försvinner ökar koncentrationen gradvis medan partikel bryts ned och då övergår gifterna till djurets vävnad i stället. Med partiklar av plast behöver det inte vara så då dessa antagligen inte bryts ned i djurmagar. De kan tillsammans med gifterna passera mag-tarm kanalen utan att övergå till djuret.

Detta är en hypotes vi har. Hur det egentligen förhåller sig återstår att se.

Med svarta partiklar från asfalt och gummidäck är det dock en helt annan sak – de är bevisat farliga i sig själva och utsöndrar bland anant PAH löpande och är starkt misstänkta till att vara cancerogena.

Blogg om vetenskap

En gammal parallell-kursare till mig driver en mycket aktiv blogg om fladdermöss, biologi och vetenskap – copybat.

Det är mycket intressant att se andra f.d forskare som tar plats i samhället och använder sin forskarutbildning på olika sätt. Johan Eklöf som driver bloggen har bland annat skrivit en bok om Djurens evolution (kolla här). Och det imponerar verkligen på mig som själv vill skrivaminst två böcker inom biologi. Den första skall vara en heltäckande ”flora” över encelliga protister i svenska vatten, dvs det som vi i vardagligt tal kallar växtplankton. Den andra boken skall handla just om vår antropocentriska inställning till andra organismer. Ja, ni vet den inställningen att ju mer lik en organism är människan eller en vacker orkidé – desto ”högre” står den evolutionärt. Helt fel! Tänk att vi fortfarande undervisar stora delar av gymnasie- och universitetsstudenter i 1800-tals biologi där vi pratar om växter, djur och lägre organismer. Här finns det rejäla spadatag att ta.

En annan inspiratör till min blogg är den något mer grön-filosofiska natur-romantiska bloggen från Calle Bergil, En blogg om Gud. Han jobbar dagligdags som miljökonsult på Norconsult och har en djup kunskap om naturen vilket alltid imponerar på mig som aldrig fick vara med i fältbiologerna. Dessa fanns tyvärr inte i Lysekil under min ungdom. Det är också intressant ur ett samhällsperspektiv att diskutera om vad vi som yrkesbiologer egentligen har med oss i ryggsäcken som fyller ett behov i samhället och på arbetsmarknaden. Jag arbetar som miljökonsult och får min utkomst av det, men vi vill gärna själva kalla oss för ett kunskapsföretag. Vi erbjuder kunskap och erfarenhet inom marinbiologi och miljö till samhället och näringslivet för att vi är en del av samhället. Vi fyller en mångt mycket viktigare roll i att påverka samhällets natursyn eller ändra dess reella naturpåverkan ute i samhället som kunskapare/konsulter än vad vi någonsin kunde göra som universitetsanställda.

Detta skriver jag efter att ha läst en insändare från flera prominenta akademiker i Uppsala nya tidning. Dom skriver att det är viktigt att forskare tar större del i samhället och att politiska beslut skall föregås av forskarkunskap. Tyvärr låter det i mina öron mer som att de fokuserar på möjligheten att få ut mera forskningspengar och stärka sitt inflytande i samhället än att anpassa universitetens syn på sin verksamhet kontra samhällets behov. Denna spännande diskussion skall vi dock fortsätta med en annan dag.

Mikroskopiskt skräp i havet, del I – bakgrunden.

Havet är fyllt av mikroskopiska människoframställda partiklar. Långt fler än vad vi tidigare har trott. Vi har tidigare helt enkelt inte sett denna minsta nedskräpningen av havet  – då partiklarna är mindre än vad som syns för blotta ögat.

Mikroskopibild på fibrer och plankton

Mikropartiklar i havet

Problemet uppmärksammades 2007 av KIMO Sverige * efter att de hade låtit genomföra en studie för att se om det fanns lika mycket små plastpartiklar i svenska vatten som det fanns i Engelska vatten enligt tidigare rapporter. Vi som genomförde undersökningen var N-research och projektet passade min bakgrund som planktolog väldigt bra. Det vi hittade i havet på svenska västkusten var alarmerande höga halter av mikroskopiska antropogena partiklar. Cirka tusen gånger högre halter av partiklar, som vi identifierade som antropogena, jämfört med tidigare undersökningar. Orsaken till detta var just bakgrunden som planktonforskare. Vi hade nämligen mycket mer finmaskiga håvar jämfört med tidigare undersökningar. Vi använde håvar med maskor på  20 μm jämfört med tidigare 500 μDenna enkla skillnad låter oss hitta en stor mängd partiklar som tidigare inte har varit kvantifierade. Tidigare undersökningar hittar cirka 0,1-10 plastpartiklar per kubikmeter – vi hittar mellan 100 och 100 000 per kubikmeter!

Se rapporten i denna länk.

Tack till Bo Svärd och KIMO som  initierade undersökningen! Det är inte roligt att hitta nya miljöproblem men det är bra att vi kan visa på dess existens och fortsätta undersöka riskerna med förekomsten av mänskligt avfall i havet.


* Kommunenes internasjonale miljøorganisasjon som i Sverige består av 14 medlemskommuner runt västerhavet

Plankton

mikroskopbild

Havets mikroskopiska invånare

Ovan syns en bild tagen i ett ljusmikroskop och så kallad faskontrast – vackert va?. Förstoringen är kanske 200x och bilden visar några individer av dinoflagellaten Ceratium tripos samt en ensam liten snäcklarv. Snäcklarver driver runt som plankton sin första tid i livet och orsaken till det är att arten försöker sprida sig så mycket som det går. Och då är just ett planktoniskt larvstadium mycket effektivt. Vissa larver kan hålla sig svävande i veckor och leta föda aktivt under sitt planktoniska stadium medan andra arter har en mycket kort spridning med en planktonstadium under endast ett dygn.

Bilden visar på det som vi arbetar med i vårt marina kunskapsföretag N-research. Vi studerar havet och jag personligen gör det allt som oftast via ett mikroskop där havets minsta invånare blir synliga. Det kan gälla studier av vattenrening med ett filter, eller där vi testar en ny båtbottenfärg för våra kunder.

Jag är mycket nöjd med att kunna få fortsätta arbeta med planktonorganismer i havet  även efter min akademiska bana. Hoppas att jag i denna blogg kan förmedla en del av dessa organismers fascinerande värld till er.

Välkomna till Fjordliv

Vilken njutning att få leva livet vid en fjord. Att få se havet från arbetsfönstret varje dag och höra havets brus över stadens ljud dagen efter en storm.

Mitt syfte med Fjordliv är att vi skall kunna diskutera havet här; dess ekologi och dess tillstånd samt små noteringar kring både alger och politik. Jag hoppas att ni alla som läser detta kan bidra med era tankar och texter. Själv har jag nog en för stor förhoppning kring min egen arbetsinsats – som vanligt.

Men nu är den igång, för andra gången.

Välkomna!