Små plastpartiklar skadar djur 24 maj kl 12:10 – Vetandets värld | Sveriges Radio

Spännande program om mikroplaster i Vetandets värld.

Små plastpartiklar kan ta sig in i vävnader på djur och orsaka skador och inflammation. Nu görs allt mer för att begränsa utsläppen av plast.

Källa: Små plastpartiklar skadar djur 24 maj kl 12:10 – Vetandets värld | Sveriges Radio

Bra att journalisten tar med olika forskare kring samma tema för att bredda diskussionen.

För mig var det extra spännande att höra Lundaforskarna prata om sin forskning då jag bara har läst deras publicerade artikel innan. Problemet med den artikeln är att de har tillsatt så ohyggligt höga halter av mikroplastpartiklarna. Antalet var i deras undersökning i grova slängar 1000 gånger högre än koncentrationen av virus i vattnet – vilket inte är lågt i sig.
Man kan få negativa effekter av de flesta ämnen, och i detta fallet partiklar, om man bara tillsätter dem i tillräckligt hög koncentration. Det är ju grundläggande kunskap. Tyvärr tror jag att det är fallet i deras undersökning.

Så därför var det verkligen bra att de uttryckligen sa att de inte visste hur de naturliga halterna var samt att de antagligen/möjligen låg över de naturliga halterna.

Och det var bra att journalisten ställde frågan – det är nog första gången som jag hör en vetenskapsjournalist ställa en kritisk fråga inom detta fältet.

 

 

Lite musslor i år?

Flera vänner har kommenterat att det verkar vara lite blåmusslor i år. Det märks nu på sommaren när barnen skall ha blåmusslor till krabbfisket.

Själv har jag inte märkt det då jag mest snorklar och ser gott om stora blåmusslor på bottnarna. Men frågorna fick mig att fundera på om det kunde ligga något i det hela – oftast gör det ju det.

Orsaken till att det är mindre musslor i år i vattenbrynet är att det har varit två isvintrat i rad. Då försvinner de flesta musslorna som skrapas bort av isen. Och med musslorna försvinner även sjöstjärnorna som äter av musslorna, vilket en observant observatör observerade.Blåmussel larver

Men även om blåmusslorna har tagit stryk i ytan är det ingen fara för dem. Blåmusslor är mästare på att föröka sig och larverna sprids långa sträckor då de är planktoniska, dvs svävande, i två-tre veckor. Det är ganska slumpartat om larverna vinner konkurrensen om plats på våren och sommaren, det finns många andra marina djur som vill sätta sig på alla lämpliga ytor. I år noterade jag att havstulpanerna verkar ha vunnit det lokala derbyt på Stångehuvuds yttersta spets men det fanns tusentals med små, centimeterstora musslor vilka satt inne i skrevorna.

Så blir det ingen isvinter i år så är dom säkert tillbaka nästa år igen.

 

 

Späckhuggare i Skagerrak

Lysekilsposten skrev i början av januari att fiskare hade sett en späckhuggarflock utanför Smögen. Fantastiskt. Nu skrev dom i och för sig att det var en bra bit väst om Smögen, närmare bestämt mellan Norge och Danmark. Och där finns många arter av valar ganska regelbundet.

Gillar man att segla utomskärs och håller sig observant är chansen inte dålig (= relativt god) att få se olika marina däggdjur såsom späckhuggare och tumlare. Mycket bättre än fågelskådning i mina saltstänkta ögon.

Några av mina största naturupplevelser har varit att se marina däggdjur och ovanliga fiskar utanför kusten. Två gånger har jag sett späckhuggare i yttre Skagerrak – magiskt och majestätiskt. En annan gång såg vi på håll en flock delfiner som antagligen jagade sill och gjorde fantastiska krumsprång över vattenytan. Men sedan kan jag ju inte låta bli att nämna de två söta exemplaren av klumpfisk (Mola mola) som vi såg mellan Hållö och Väderöarna.

Just sträckan Smögen – Väderöarna brukar vara bra för att se tumlare, främst om det är relativt stilla med lite vågor.

Nu har jag ingen bra bild på marina däggdjur, så bilden får faktiskt bli det helt motsatta – ett litet litet plankton (larvstadie av så kallade copepoder) vars större släktingar krilllen är stapelföda för havets giganter – blåvalarna.

Larv  av ett copepodkräftdjur - nauplielarv

Planktonlarver

 

 

 

 

http://www.valar.se/index.php

Vårblomning i Gullmarsfjorden

Idag var den inre delen av hamnen extra brun och det tyder nästan alltid på att det är gott om växtplankton i havet. Är det brunt kan det i och för sig även vara brunt, humöst, färskvatten som kommer med regn och smältvatten. Men idag var det en riktig god vårblomning.
Ett vårtecken så gott som något.

Förra veckan var de de gamla vanliga kiselaglerna som förekom rikligt men denna veckan var det något mer ovanligt – euglenoiden Eutreptiella braarudii.

Trots sin rikedom på små gröna kloroplaster (den kan alltså fotosyntetisera), vilka syns tydligt i bilderna, har den också två eller fyra flageller som den kan simma runt med. Antagligen för att hela tiden komma upp mot ytan för att fånga solljus men inte för ytligt och därigenom skada sig på för starkt UV ljus.

Eutreptiella braarudiiJag har inte mätt antalet Eutreptiella per liter men gissar på några miljoner per liter. En tumregel verkar vara att vattnet börjar färgas av plankton vid en täthet på cirka 1 miljoon per liter.

Eutreptiella braarudii Eutreptiella braarudi Så kittlar det på tungan när du vinterbadar, kan det vara en Eutreptiella.

 

 

 

Jul i havet

Nu blåser den kalla decembervinden kallare än på länge. I alla fall känns det så när man sitter inne i värmen och ser på bilder från sommaren.

Men även om hela ekosystemet på land har tagit semester så sjuder det av liv i havet. Faktiskt tvärtom mot vad många tror. Främst är det de encelliga organismerna som fortsätter att växa fastän solljuset knappt räcker till, och det är för att många av dom inte lever av solljus allena. Dessa encelliga organismer är vad man kallar heterotrofa vilket innebär att de kan äta upp bakterier eller andra plankton (vi människor är därför klassiska heterotrofer) eller så kan flera av dom ta upp lösta kolämnen ur havet. Typ kolhydrater och liknande. Vissa är till och med så fiffigt funtade att de kan växla mellan att leva av solljus eller att leva av andra kolkällor. Dom kan alltså kombinera det bästa av två världar – leva av solljus när det finns tillgängligt i överskott och leva av äta andra plankton när solljuset har minskat för säsongen.

Så några av de encelliga plankton som blommar vid juletid är just de som kan blanda mellan livsstilarna. Dinoflagellaten Ceratium fusus som syns nedan är ett bra exempel på det.

Dinoflagellaten Ceratium fusus

Dinoflagellaten Ceratium fusus. En av våra mindre kända julblommor.

Det finns givetvis mycket mer spännande att säga om hur encelliga organismer lever i havet.
Men som en liten julhälsningar från fjordliv får detta räcka.

 

GOD JUL

… och så en liten sommarblomma för oss som längtar till sommaren

Sommarblomma

Nyponros

 

Brunt vatten för hummerfiskare

Den första måndagen efter 20:e september är det hummerpremiär. Klockan 07:00 närmare bestämt. För de fiskare som kastar i sina tinor är vattnet ovanligt brunt och vattnet skummar mer än vanligt. Orsaken till detta är en kraftig blomning av dinoflagellater. Blomning av dinoflagellaterna Ceratium och LingulodiniumBilden ovan visar hur vattnet såg ut i mitten av september och är fotograferat i 100 gångers förstoring. Arterna som dominerar är dinoflagellaterna Ceratium tripos (de spetsiga cellerna som ser ut som Eiffeltornet) och Lingulodium polyedrum (de svartacellerna som är synligt kantiga – därav namnet polyedra : många hörn).

Dinoflagellaten Lingulodinium är rapporterad som giftig med ett innehåll av det paralytiska musselgiftet PST. Den är även självlysande, fosforoscerande och är en av många dinoflagellater som skapar den vackra marelden.

Angående giftet så verkar det inte vara potent, eller ens finnas, i denna blomningen. detta då vi åt ett antal färska lokala ostron i går utan några som helst biverkningar!

Mer finns att läsa om denna vackra och spännande art här.

 

Vattentemperatur i Gullmaren och sjöpungsodling

Från kontorsfönstret ser vi ut över ett bistert vinterväder på Gullmaren denna dag före julafton.

För att se vattentemperaturen i fjorden kan man gå in på Kristinebergs hemsida och leta upp deras väderstation on-line:

http://www.weather.loven.gu.se/

Tyvärr verkar inte vattentemperaturen fungera idag. Men det står just nu -12 grader och östlig vind, 8 sekundmeter.

Då vi har fått ett uppdrag i att studera de ekologiska effekterna av ascidieodling (sjöpungsodling på svenska) så letar vi aktivt efter en bra arbetsbåt att ha på vintern. Stabil, trygg och snabb med hytt för all elektronisk utrustning och värme… Det är bara att inse att vinterarbete på havet kräver sin utrustning.

Bifogar en länk på bilder från en musselodling utanför Lysekil som är överväxt av sjöpungar. Detta är ett mycket stort besvär för musselodlaren som har investerat stora pengar i tid och material för att odla musslor.

http://picasaweb.google.com/PicturesfromNresearch/20100917CionaTralebergskileLysekil#

Sjöpungar - ascidier på musselodling utanför Lysekil

Med detta sagt önskar vi god jul!

Försurning av havet – inte bara negativt

Dr Sam Dupont med kollegor på Kristinebergs Marinbiologiska forskningsstation har studerat hur larvbildning hos solsjöstjärnor (Crossaster papposus) påverkas av sänkt pH (fulltext här). Det dom fann var att sjöstjärnelarverna gynnades av sänkt pH. Tvärtemot de rådande hypoteserna kring försurning i havet som säger att organismer med skelett av kalciumkarbonat kommer att få problem med skelettbildningen (läs mer på  denna länk på Havet.nu). Sänkt pH i havet är ju det som förespås när ytvattnet tar upp mer koldioxid från en höjd koncentration av atmosfärisk koldioxid.
Därför känns det mycket skönt att få positiva resultat från forskarna som visar på att det kanske inte är så kritiskt som vi har befarat. I alla fall inte hos just denna arten och i detta försöket.