Jul i havet

Nu blåser den kalla decembervinden kallare än på länge. I alla fall känns det så när man sitter inne i värmen och ser på bilder från sommaren.

Men även om hela ekosystemet på land har tagit semester så sjuder det av liv i havet. Faktiskt tvärtom mot vad många tror. Främst är det de encelliga organismerna som fortsätter att växa fastän solljuset knappt räcker till, och det är för att många av dom inte lever av solljus allena. Dessa encelliga organismer är vad man kallar heterotrofa vilket innebär att de kan äta upp bakterier eller andra plankton (vi människor är därför klassiska heterotrofer) eller så kan flera av dom ta upp lösta kolämnen ur havet. Typ kolhydrater och liknande. Vissa är till och med så fiffigt funtade att de kan växla mellan att leva av solljus eller att leva av andra kolkällor. Dom kan alltså kombinera det bästa av två världar – leva av solljus när det finns tillgängligt i överskott och leva av äta andra plankton när solljuset har minskat för säsongen.

Så några av de encelliga plankton som blommar vid juletid är just de som kan blanda mellan livsstilarna. Dinoflagellaten Ceratium fusus som syns nedan är ett bra exempel på det.

Dinoflagellaten Ceratium fusus

Dinoflagellaten Ceratium fusus. En av våra mindre kända julblommor.

Det finns givetvis mycket mer spännande att säga om hur encelliga organismer lever i havet.
Men som en liten julhälsningar från fjordliv får detta räcka.

 

GOD JUL

… och så en liten sommarblomma för oss som längtar till sommaren

Sommarblomma

Nyponros

 

En blöt länk – undervattenskamera i gullmaren

Denna undervattenskamera måste bara rekommenderas för alla som är intresserade av livet under ytan:

http://uw-observatory.loven.gu.se/uw1.shtml

Just i kväll är det mycket småtorsk vilket är mycket roligt. Hoppas dom stannar vid kusten och inte simmar ut i nordsjön. Orsaken till det skulle vara att de kommer som små larver från Nordsjöpopulationen och driver med strömmarna in mot våra kuster, och att de efter ett år (osäker på exakt ålder) simmar tillbaka till Nordsjön.

Så håll tummarna för att de trivs i  våra vatten.

Länken nedan öppnas i din mediaspelare (antagligen windows media player)

UW observatory Kristineberg Marina Forskningsstation

 

 

 

Brunt ofarligt vatten

Som en kommentar på mitt eget inlägg om vad det är som orsakar det bruna vattnet i Gullmarsfjorden just nu måste jag säga att det är väldigt lite Lingulodinium i vattnet 😉

Jag tänkte att jag skulle kolla om det fanns PST gifter i vattnet med hjälp av en god vän på universitetet som kan analysera dylika saker, och sagt och gjort var tre prover tagna. Men när jag analyserade proverna på vilka organismer som blommade visade det sig att det var en helt vanlig Ceratium blomning. Och Ceratium är en mycket vanlig dinoflagellat, dvs, encelligt växtplankton som är lite brunaktigt i färgen.

Och dessa alger har aldrig rapporterats vara farliga. Så hummerfiskare  – det är bara att sumpa på!

Tre donflagellater i GullmarsfjordeBilden ovan visar tre dinoflagellater från Gullmarsfjorden fredagen den 29:e september. Från vänster: DInophysis acuta, Lingulodinium polyedrum samt Ceratium furca. Fokus ligger som sagt på LIngulodinium i denna bilden och dess diameter är cirka 50 mikron, 0,05 mm. Förstoring 630 gånger.

Brunt vatten för hummerfiskare

Den första måndagen efter 20:e september är det hummerpremiär. Klockan 07:00 närmare bestämt. För de fiskare som kastar i sina tinor är vattnet ovanligt brunt och vattnet skummar mer än vanligt. Orsaken till detta är en kraftig blomning av dinoflagellater. Blomning av dinoflagellaterna Ceratium och LingulodiniumBilden ovan visar hur vattnet såg ut i mitten av september och är fotograferat i 100 gångers förstoring. Arterna som dominerar är dinoflagellaterna Ceratium tripos (de spetsiga cellerna som ser ut som Eiffeltornet) och Lingulodium polyedrum (de svartacellerna som är synligt kantiga – därav namnet polyedra : många hörn).

Dinoflagellaten Lingulodinium är rapporterad som giftig med ett innehåll av det paralytiska musselgiftet PST. Den är även självlysande, fosforoscerande och är en av många dinoflagellater som skapar den vackra marelden.

Angående giftet så verkar det inte vara potent, eller ens finnas, i denna blomningen. detta då vi åt ett antal färska lokala ostron i går utan några som helst biverkningar!

Mer finns att läsa om denna vackra och spännande art här.

 

Mikroskräp i media

Inte för att det är skräp att skriva om skräp. Snarare tvärtom!

Läs gärna en artikel i GP om mikroskopiskt skräp, där vi intervjuas om mikroskräp i havet ( http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.688163-stora-hotet-finns-under-ytan ) eller ladda ner ett pdf-exemplar här.

Det var en bra artikel tycker vi. Balanserad men ändå rak i budskapet att det är ett allvarligt problem med mikroskopiskt skäp – inte bara synligt ”vanligt” skräp.

Därefter gjorde P1 Morgon en uppföljning där vi återigen åker ut till havs och letar strömrosor av skräp, deras fokus var mer på de mikroskopiska partiklarna vilket framgår när man lyssnar på reportaget. Denna länk leder till reportagets websida eller direkt till intervjun med Fredrik Norén eller Naturvårdsverkets Sverker Evans. Länkarna kan öppnas i tex windows mediaplayer.

Plast i havet – På besök i skräpbältet

Efter midsommar hade vi besök av två journalister från GP. Vi åkte ut till något som jag har viljat undersöka länge – nämligen det bälte som bildas mellan Jutska strömmen och Baltiska strömmen/svenska kustströmmen. Precis i denna zon har jag ofta sett massor med plastsskräp när jag har seglat till Danmark från Lysekil. Skulle det finnas även denna gång? Vi hade tyvärr inte tid att rekognosera förekomsten innan journalisterna kom på besök, då arbetsbåten Galathea var på varvet, så besöket skulle bli extra spännande för alla deltagare. Flera seglare som jag har pratat med har sett samma fenomen och en berättade att det var mycket mycket större förr, dvs tjugo trettio år sedan. Detta stämmer även väl med det faktum att det har blivit renare på våra stränder efter att IMO successivt har infört regler för dumpning av avfall till havs.

Storlek cirka 1,5 cm

Bilden ovan kommer inte från vårt besök i förra veckan utan är en äldre bild. Men det var precis samma partiklar som vi hittade i strömrosen. Och det var många partiklar. Många fler än vad vi hittar i övriga prov längs kusten.

Och visst är det onaturligt. IMO regleringarna för sjöfarten har tydligen  inte räckt till. Men det behöver inte komma från sjöfart. Det kan lika gärna komma från vanligt skräp på landbacken som sköljs ut till havs med floder och regnvatten. Det återstår att se.

Vidare återstår det att se om det är farligt i större utrsäckning  – och inte bara en onaturlighet. Vi vet att sjöfågel och fisk äter plastbitar i havet, så risken är tyvärr stor. Men vidare studier får kvantifiera riskerna och ställa dom i proportion mot många andra risker coh påverkan från vårt moderna samhälle.

Vattentemperatur i Gullmaren och sjöpungsodling

Från kontorsfönstret ser vi ut över ett bistert vinterväder på Gullmaren denna dag före julafton.

För att se vattentemperaturen i fjorden kan man gå in på Kristinebergs hemsida och leta upp deras väderstation on-line:

http://www.weather.loven.gu.se/

Tyvärr verkar inte vattentemperaturen fungera idag. Men det står just nu -12 grader och östlig vind, 8 sekundmeter.

Då vi har fått ett uppdrag i att studera de ekologiska effekterna av ascidieodling (sjöpungsodling på svenska) så letar vi aktivt efter en bra arbetsbåt att ha på vintern. Stabil, trygg och snabb med hytt för all elektronisk utrustning och värme… Det är bara att inse att vinterarbete på havet kräver sin utrustning.

Bifogar en länk på bilder från en musselodling utanför Lysekil som är överväxt av sjöpungar. Detta är ett mycket stort besvär för musselodlaren som har investerat stora pengar i tid och material för att odla musslor.

http://picasaweb.google.com/PicturesfromNresearch/20100917CionaTralebergskileLysekil#

Sjöpungar - ascidier på musselodling utanför Lysekil

Med detta sagt önskar vi god jul!

Provtagning i yttre Skagerrak

Under oktober och november fick vi i uppdrag att tillsammans med Institute of Marine Research i Flødevigen att hjälpa norska KLIF (Klima og Forurensningsdirektoratet) med att studera mikroskopiska föroreningar. Tokten gick från Arendal till Hirtshals och tillbaka och vi kunde ta prover på nästan tio stationer under två utfärder. Även om vinden var stark och vågorna höga är det alltid fantastiskt att vara ute på havet i en ordentlig båt – tro’t om ni vill även om det gungar hela tiden.

Lutande akterskepp
Till denna turen hade vi äntligen fått klart den sjätte generationens vattenprovtagare. Vi har tidigare haft stora problem med kontaminering  av proverna från luftburet damm, tex texteilfibrer av polyester och bomull.

Nu äntligen hade vi en provtagare som uppvisade mycket lite kontamination och där vi även kunde mäta kontaminationen genom kontrollprover.  Det är nu det börjar känns det som – först en pålitlig provtagning därefter undersöka världen (det är inget måste att det skall ske i den ordningen – men det underlättar, annars får man göra undersökningen två gånger som nu;-)

Provtagare för mikropartiklar

Provtagaren sänks är i princip en vattentät låda vari en 12V pump sitter som suger vattnet havsvatten igenom ett fint filter (10 mikron) som sitter i den rostfria hållaren som syns på bilden ovan. Vattenvolymen mäts av en elektronisk flödesmätare på vägen ut så att vi kan kalkylera antalet partiklar per liter.

Resultatet blev … speciellt. Vi hittade stora mängder (subjektivt påstående) av svarta partiklar vilka vi initialt har identifierat till organiska partiklar, möjligtsvis flygaska.

Vi fortsätter med analyserna och återkommer med resultaten när de offentliggörs av KLIF.

Avslutar med några vackra bilder från Hirtshals.

Stranden i Hirtshals

Alger och skräp

Hirtshals strand 2

Nyheter kring mikroskopiska plastpartiklar

Vi har ett pågående projekt med mikroskopiska antropogena partiklar som Naturvårdsverket finansierar. Detta initierades ursprungligen av KIMO Sverige som ville veta om vi har lika mycket mikroskopiska plastpartiklar som forskare har hittat i engelska vatten samt Stilla havet.
Detta har vi studerat i omgångar under tre år och just nu analyserar proverna som vi tog runt svenska vatten med Argos.

Vad nytt?

Tidigare har vi hittat många fibrer i proverna som bestod av plast (nylon) eller av bomull/ylle. Detta analyserar vi på SP i Borås med ett avancerat mikroskop – FTIR. Vi har hela tiden funderat på om det kan vara kontamination – och andra forskare har även varit inne på det spåret.

Det vi ser i våra prover som vi analyserar nu är att vi inte hittar textilfibrer i någon större utsträckning! Detta innebär att de fibrer vi analyserat tidigare  var kontamination under provtagningen.  Detta märks tydligt med den nyutvecklade provtagaren samt att vi nu använder bättre ”blanker” eller metodkontroller som det även kan kallas.

Men det  är svårt att ta prover utan kontamination då vi har fibrer och mikropartiklar runt oss hela tiden. Våra kläder avger dessa hela tiden och de fastnar som damm på alla ytor. När vi studerade utrustningens alla delar under lupp såg vi att det fastnat dammfibrer nästan överallt.

Bra va? Det innebär att de halter av mikroskopiska partiklar som vi tidigare rapporterat kan vi, med förbättrade provtagningsmetoder, skriva ner i antal.

Dock hittar vi betydligt mer små svarta partiklar än tidigare då vi nu använder ett filter med 10 mikrometers porer jämfört med tidigare håvens 20 mikrometer.

Men vad materialet är i de svarta partiklarna kan vi inte säga förrän vi varit på SP och analyserat igen.

Svart mikroskopisk partikel

Nystart för bloggen

Efter att en databaskoppling strulat är nu bloggen uppe igen. Skönt.
Och med det inleds en ny tid för bloggen!
Detta då alla N-research medarbetare är nya redaktörer på bloggen och kommer att skriva inlägg om livet i havet.
Detta skall bli mycket spännande då Katja och Kerstin har lite andra bakgrunder inom det marina än vad jag har. Kerstin är en mycket erfaren marin ekotoxikolog och har mycket att lära oss alla kring effekter och förekomster av gifter i havet. Katja har, förutom en bakgrund som marin ekolog, även en bakgrund som miljö och hälsoskyddsinspektör vilket ger henne en mycket bra erfarenhet att kommentera samhällets skydd kring den marina miljön.